a n n a

livslögn

Sparat under: anna — a n n a november 17, 2006 @ 20.22

Igårkväll blev jag riktigt upprörd, riktigt förbannad och samtidigt helt matt av maktlöshet inför en mammas lögn till sin fyraåriga dotter. Dottern hade kommit hem från dagis och haft dödsångest, enligt mamman, då de hade pratat om döden under dagen. Jag gissar att dödensamtalet skedde i ett pedagogiskt sammanhang och i fröknars sällskap. Mamman visste inte hur hon skulle tackla situationen och valde att säga till sin dotter att mamma, pappa och hon hade tagit ett piller som gjorde att de inte åldrades eller dog.

Känner du samma matthet som jag?

Jag ställdes helt stum inför denna livslögn som mamman levererade. Hur ska hon ta sig loss från det hörn hon målat in sig i? Hur ska hon kunna förklara för sitt barn den dag någon i barnets närhet dör att pillret inte fanns? Hur kommer dottern att reagera?! Föreställ er det fasansfulla att pappan blir påkörd på väg hem från jobbet. Inte nog med att flickan mister sin far, vart tar förtroendet för sin mor vägen? Hur förklarar modern pillrets ickeverksamma effekt då?!

Eller när det sakta men säkert går upp för barnet att mamma har fel. En kompis på dagis säger att det inte finns ett sånt piller. En granne begraver sin hund och säger “ja, vi ska ju alla dö en gång”. Hur förklarar hennes mamma sig den dag hon ställs emot väggen med denna livslögn som hon hasplat ur sig i en hast.

Jag är uppvuxen med en livslögn.

Jag var livrädd för kikhosta. När jag gick i lekis blev min kompis Bodil sjuk. Hon fick kikhosta, blev inlagd på sjukhuset och när hon kom och hälsade på i klassen var hon väldigt uppsvullen och berättade att de stack långa nålar in i hennes ryggrad. Jag var livrädd för kikhosta.
Flera år senare fick jag, av en slump, reda på att Bodil inte hade haft kikhosta. Hon hade haft leukemi. Men föräldrarna i lekisklassen hade beslutat på ett möte att de skulle säga att hon hade kikhosta för att inte skrämma oss. Tanken var ju god. Men så fel det blev. Än idag får jag en klump i magen då någon säger att de har kikhosta. Men så kommer jag på - nejjustdetja, hon hade ju leukemi, man slipper långa nålar i ryggraden då man har kikhosta.

Vilken är din livslögn?

4 kommentarer »

  1. men!! jag tappar hakan!! hjääälp!

    min livlögn (jag har tänkt i sju minuter) är tomten.

    först ska man va rädd för gubben med skägg & sen nått år senare plötsligt komma på att “tomten har ju faktiskt berras skor”. (JAG kan ju inte råför att jag föddes med typ fotografiskt minne!) “Nejdå, Tomten har bara låååånat berras skor!”. Mmm, tjena. försök att lura i det i en liten unge smart nog att se att det var berras skor!

    jag är SÅ FRÅGANDE om hur vi ska göra med tomten & ronja. jag vill inte lura henne & ljuga å säga massa saker om tomten. samtidigt vill jag ju att hennes jular ska vara magiska som i en sagobok.

    kanske ett ämne att ta upp på PUCKADE MESSENGER STRULET nångång - från å med nu döper jag om messengern till pms.

    nu mig återgår tv. du fick kommentaren i pausen. kram!

    Kommentar av Jennie — november 17, 2006 @ 20.41

  2. Det där med livslögn måste man ju ha någon. Alltså blivit utsatt för. Kan inte komma på någon nu. Fråga mig någon gång vi ses Anna så kanske jag har kommit på någon.

    Jag funderar sammtidigt på om jag skulle utsätta min evetuellt framtida barn för något sådant. Tomten som Jenny skriver om blir det definitivt i alla fall. Så blir det nog Friluftsfrämjandets figurer oxå.

    Kommentar av DOLÖ — november 20, 2006 @ 09.51

  3. …Jennie: sannerligen ett ämne att diskutera! Vi har valt att inte ge Embla en tomtetro, för den röda tjocka farbrorn som kommer med klappar om man varit snäll känns helt galen anser vi. Han är röd för att CocaCola bestämt det (tidigare tomtar var grå), han är tjock för att hans utseende blir mer mysigt då (gissar jag), klapparna får man från dem som älskar en och snäll ska mana vara oavsett. Embla vet att tomten som kommer på besök på julafton är ngn som är utklädd, men hon glömmer det varje gång han dyker upp. Jag börjar nästan tro att hon själv väljer att få leva i magin ett tag.

    …DOLÖ: Vilka figurer har Friluftsfrämjandet? *lär mig* Och du - hon heter JennIE ;)

    ps - mamman jag nämnde i inlägget skrev i en annan diskussion att hon blev vansinnig på den som berättade för hennes dotter att tomten inte finns…jaja…valet är hennes, men det vore ju nice om hennes dotter slapp ngn livslögn.

    Kommentar av anna svarar... — november 20, 2006 @ 21.42

  4. Mulle hoppas jag _verkligen_ att alla känner till. Hon/han/det* rår om skogen.
    Laxe, han rår om vattendrag.
    Fjällfina, hon rår om fjällen.
    Skrinna, hon rår om skridskoåkning.
    Lagge, han åker skidor.
    Vilse, han har gått vilse. Temat “hitta vilse” lär barn hur man ska göra om man har gått vilse i skogen.

    *Tror att figuren Mulle är en man men att figuren oftast spelas av en kvinna.

    Skogsknopp är vad man går i när man är 1-2 år. Sedan är det Knytte, Mulle, Strövarna, Lufsarna och till sist TVM. TVMare blir man vid ca 14 års ålder och förblir i evighet. TVM står officiellt för Tre VildmarksMål och dessa är skogen, vattnet och fjället. En lite präktigare betydelse är Torr, Varm och Mätt. En annan kulig är TV och Musik. Jesper kan många fina andra betydelser.

    De flesta börjar med Mulle. Det är lagom ålder för att barnen ska kunna vara utan mor och far en stund.

    Kommentar av DOLÖ — november 21, 2006 @ 10.03

RSS för kommentarer till det här inlägget. TrackBack URI

Kommentera