På Emblas dagis har de teman efter det som snurrar i barnens huvud. Vårens och sommarens tema är givet - det är ombyggnation och tillbyggnad på gång på dagis och grävmaskiner, traktorer och andra stora maskiner passerar förskolans fönster dagligen. Igår hade de varit ute vid arbetarnas barack och fått en förevisning om var kisset tog vägen… Tack för den upplysningen Embla, nu kan jag inte passera det röret utan att tänka på vad som är i det *skrattar*

Men temat tidigare var “dinosaurie”, till pappa paleontologdrömmarens glädje. Och det som märkts tydligast härhemma har diverse omskrivna barnsånger varit. Jag tänkte skriva ned dem, dels för min egen skull, men jag vet att farmor, långt därborta i värmen, nog vill ta del av dem så hon hänger med på vad som sjungs i andra änden av telefonluren… Med reservation för vad som _egentligen_ sägs.

Stegosaurusarna (mel. Bockarna Bruse)
Den lilla stegosaurus klampar över bäck och sten.
Nu tar jag dig, sa vasstand, vad svarar Stego då?
Nej, nej, nej, ta inte mig. Ta den som är efter mig.
Sade Stegosaurus, snäll och var så snä-ä-ll.

Mellanstegosaurus klampar över bäck och sten.
Nu tar jag dig, sa vasstand, vad svarar Stego då?
Nej, nej, nej, ta inte mig. Ta den som är efter mig.
Sade Stegosaurus, snäll och var så snä-ä-ll.

Stora Klegosaurus klampar över bäck och sten.
Nu tar jag dig, sa vasstand, vad svarar Klego då?
Rädd för dig det är jag ej. Kom du bara upp till mig.
Sade Klegosaurus, stark och var så modig.

Svingar svans med taggar på.
Rakt i nacken på vasstand, som skyndade sig hem.

Nu är denna visa slut.
Dinosaurier går ofta ut.
Letar efter vatten, stora sköna ängar.

Tyrannusarus Rex
Det var en dinosaurie, som hette rex
Mariekex
Och mamma bidde skraj
Och pappa ropar aj
För lillebror har gömt sig i hans kavaj

Och den sista…namnlösa…
Tyrano tyrano saurus
Ooo *båda händerna framåt*
Jag är så väldigt bra
Ooo *båda händerna framåt*
Jag äter kött varenda dag
Tyrano tyrano saurus
Ooo *båda händerna framåt*

Bronte bronte saur
Blä *tummarna över axlarna*
Stor och snäll och rar
Blä *tummarna över axlarna*
Mumsa på gräsa varenda dag
Bronte bronte saur
Blä *tummarna över axlarna*

Peta peteta nord
Ouiii *fjollig vingrörelse*
Flyger över hav och flod
Ouiii *fjollig vingrörelse*
Letar efter fisk och blod
Peta peteta nord
Ouiii *fjollig vingrörelse*

Embla sitter vid middagsbordet och utbrister plötsligen:
- När jag åker flygplan till snön då kan ni passa mina barn. De behöver mat och de kan leka i Mimers rum. NI får tänka på att de inte ska slå sig. Och om de slår sig får ni trösta dem.
- Hur många barn har du?
- Fem, tror jag.
- Hur många pojkar och hur många flickor?
Lång paus.
- Kanske bara ett barn. Man vet aldrig.

En vecka senare tar hon upp ämnet igen:

- Jag tar med barnstol och bilbarnstol så att de kan åka bil med er när ni passar mina barn. Det är två stycken. En pojke och en flicka. Pojken heter Lutt och flickan Pet. Konstiga namn. De kanske inte kan heta så. Jag måste nog fråga pappan.

Mimer knäckte för ett tag sedan gåkoden. Det gick hur smidigt som helst att ta sig fram kortare sträckor. Men så tog det stopp. En förkylning gjorde att han backade i gåutvecklingen och när den var ur kroppen hade han helt glömt bort hur man gjorde.

För ett par veckor sedan kom han på den briljanta idén att gå med saker i händerna. Allt funkar, men bäst är hockeyklubbor, garnnystan och bilar (i den ordningen).

Så igår gjorde han något revolutionerande.

Han stod i ena änden av köket och Embla och jag i den andra. Han ville till oss och vi sa “kom igen nu! gå då!” Och killen ser på oss med finurlig blick, sträcker händerna mot byxorna och tar ett ordentligt tag i linningen - sedan går han!

Alla sätt är bra, utom de riktigt dåliga ;)

Jag måste ju passa på att tillkännage min tippning inför Andra Chansen som snart går avstapeln. Vill göra det innan det börjar spekuleras för mycket, då faller ju hela poängen.

Först möts (och vinnaren jag tippar står efter likamedstecknet):
Elin och Jessica = Jessica
Jimmy och Sanna = Sanna
Sonja och Uno & Irma = Uno & Irma
Nanne och Uggla = Nanne

Därefter möts:
Jessica och Sanna
Uno & Irma och Nanne

Och de som går vidare till finalen blir:
Jessica och Nanne

Min önskan är dock att Elin, Sanna, Sonja och Uggla vinner sina dueller och efter att de sedan duellerat enligt ovanstående schema så går (fortfarande enligt min önskan!) Elin och Uggla vidare - DET hade jag tyckt var roligt :D Fast jag vet att mina kolleger vill att jag ska sätta hoppet till Sonja istället ;)

Snacka om att gardera sig *skrattar*

Kom gärna med din tippning och önskan i kommentar… :)

Jag tjuvlyssnade på bidragen innan det visades på teve och jag kände redan då att det skulle bli en lättsmält delfinal. Inga riktigt ups, inga riktigt downs, men en massa mellanspel…

UGGLA
I sann Ugglaanda levererar han en textkänga mot etablissemanget. Jag gillar hans samhälsskritiska texter (även om jag inte alltid håller med), men tycker att de andas mer revy än schlagerfestival. Dock är ju uniformer var kvinnas våta dröm, eller? ;)

EMILÉ AZAR
Låten är bra med en “start- och stopgrund” i kompet som jag gillar. Men killens osäkerhet gör honom inte sötare, inte ens allt läpstift som hade kletats på hjälpte. Men i den danska melodifestivalen hade han nog gått långt.

SANNA
Sann schlager! “Picadilly Circus” möter “Lyssna till ditt hjärta” levereras tillsammans med de rätta schlagerrörelserna. Den passerar rätt lätt och snabbt, precis som en schlager ska…

AF UGGLAS
Posernas drottning! Skitsamma att rösten spricker och hon ser ut som Janis Joplin - rebellen håller på att bli folklig. Låten är tyvärr inte lika färgtark som artisten (även om hon klädmässigt var vit) och det är synd…

AFTER DARK
Texten är så utanför alla gränser som får passeras. Melodin är “Go West” rakt av. Och för att slippa bli bedömd för sin kassa sångröst har Lindarw valt att ha tv-skärmar på scen med kändisar i ekivoka situationer. Kul och fyndigt, men knappast bra.

SARAH
Synd med ett så hårt piano i inledningen av låten. All mjukhet hennes röst utstrålar försvinner. Väldigt snygg ljussättning. En aning gäspig låt och jag tycker inte riktigt att hennes röst når den kapacitet jag tror den har…

VERONA
“Bailando” is back! I Östeuropa hade hon kunnat gå hur långt som helst. Men hos mig har hon redan passerat.

ANDREAS JOHNSSON
Att börja i publiken ger alltid extrapoäng från mig, dock är ju inte 60talspop min favoritgenre. Det är något med denne karl som gör att jag inte gillar honom. Han är söt. Funkar att se på. Han sjunger bra. Men tillsammans - att se och höra samtidigt - krockar. Men visst, låt honom gå vidare - The Ark vinner ändå ;)

KVÄLLENS BÄSTA…
LÅT: “A Little Bit of Love” med Andreas Johnson, om jag nu MÅSTE välja…
VINNARE: Sarah - vilka underbara äkta glädjetårar…
KLÄDER: Ugglas dansare (innan de klädde av sig)

**varning för gnällinlägg utfärdas**

Jag lämnade kontoret igår kl halvtre, tanken var att hinna passera H&M och handla varma strupor till min magsjuka Embla och sedan vidare till Apoteket för att fylla på “knarkförrådet” . På H&M tog det sin lilla tid, dels hittade jag rätt mycket fina saker, men främst beroende på att det var rätt mycket folk och när jag stod i kön mindes jag att min kompis Lisa sagt att hon fått sin “brakundcheck” med posten - det hade nog alla som var på H&M också *skrattar* Så jag bangade Apoteket och begav mig till bussen så jag var där i tid.

Väl framme vid busshållsplatsen passerade den andre bussen som går hem, men stannar en bra bit hemifrån mig, och jag hinner tänka tanken att ta den och gå innan jag inser att väglaget är ju inte det bästa och hellre pulsa en kort bit i snön än en oändlig ;)

Jag står där och väntar. Den ena bussen efter den andra passerar. Och så kommer det plötsligt en 133. Helt otippat. För de ska inte gå då. Ingen går fram till “påstigningsplatsen” så bussen kör vidare. DÅ slår det mig. Undrar om det inte var fel nummer på den bussen. Jag väntar fem minuter och blir säker. Det var FEL nummer på bussen! Där stod jag, totalt nedfrusen, kände hur skorna börja läcka in, fingrarna var som isbitar och mitt i ilskan tyckte jag så ohyggligt synd om mig själv.

Jag började dikta upp ett klagobrev att skicka till Skånetrafiken. Skriva om det dåliga vädret, den kalla snöblåsten och min sjuka lilla flicka därhemma. Istället ringde jag hem. Skällde av mig lite. Fick lite värme, åtminstone för en stund och fattade beslutet att ta nästa buss som skulle få till hemhållplatsen.

Ännu en “långtbortstannande” buss kom och gick. Och så dök Min buss upp på tavlan. Längst ned stod mitt hopp. Och för att inte tappa fokus helt - jag var då både hungrig, frusen och rejält gnällig - räknade jag ned minuterna. Killarna som stod bredvid mig var några tappra saker. Den ene hade enbart en tunn tröja på sig och han klagade högt och ljudligt över kylan. Jag drog sjalen hårdare runt mig och tänkte att jag var glad att jag inte var i hans kläder…

När nästa buss närmar ig börjar en stjärna blinka på skärmen och plötsligt blinkade HELA skärmen. Alla bussar skulle komma samtidigt. Och så gjorde det. Bussförstoppning skedde vid hållplatsen och resenärerna visste vart de skulle ta vägen. Jag lät ovan nämnda grabbar göra jobbet och springa fram och tillbaka. De behövde få upp värmen ;)

Jag kom innanför hemmets dörr halvfem - TVÅ timmar efter att jag lämnat kontore- helt galet!
Jag har inte skrivit något brev till Skånetrafiken. Vet inte om jag ska göra det. Vad är det värt, egentligen? Äh, räcker att jag gnäller loss här.

**gnällinlägg slut**

Det hann passera inte mindre än två 039 - så nu söker jag efter 040 :D

Jag överhörde på bussen till Malmö ett samtal mellan mina medpassagerare bakom mig. Kvinnan i sällskapet var lagt åt “iorhållet”, dvs MYCKET pessimistisk, och hon förfasade sig över snökaoset i Skåne.

- Vi fick ingen tidning på morgonen så vi kunde informeras om vad som hände. Och inte heller någon post kom det! Det är ju skandal!

Och det var mycket nära att jag vände mig om och sa: men om du inte kom till jobbet hur tror du då att tidningsutdelarna och brevbärarna ska ta sig till jobbet?!

Jag förstår inte varför hon inte tänker ett steg längre, varför hon inte har bättre tålamod och kan sätta sig in i andra människors liv. Istället bara dömer hon, hårt och orättvist… Att hon inte kunde ta sig till jobbet var en sak, alla andra skulle göra det - eller?! Vart tog logiken vägen…?

Mina tankar går idag till dem som var med.

Jag återupplever.
Minns. Tänker. Tackar. Inser.

Det var ett år sedan telefonen ringde.
Det var ett år sedan mina värderingar förändrades.

Då såg jag Kärleken. Och Döden.
Den stora nattsvarta smärtan.

Den drabbade era, våra, mångas liv.
På olika sätt. Drabbade.

Alla har sin sorg.
Alla har sin smärta.
Det delar vi. Tillsammans.

En människa lämnade. För tidigt.
En människa lämnades. Kroppsligen.
En människa lämnade. Jordelivet.

Ett minne tände. Brann.
Ett minne tändes. Intensivt.
Ett minne tände. Förenade.

Förlusten förenade.
Vi såg tårar av dubbel förlust.
Vi såg tårar av evig förlust.
Vi grät. Med er.

Jag minns smärtan i orden som uttalades.
Jag minns rädslan i känslan som förmedlades.
Jag minns kärleken vi förenades i.
Jag minns.

Förlusten. Så oerhört stor.
Förenandet. Så oerhört stort.

Mitt i smärtan. Mitt i sorgen.
Ett möte. Så självklart.
Så enkelt. Så öppet.
Mitt i smärtan. Mötte jag dig M.

En självklar person har blivit självklarare.
En ny bekantskap har blivit självklar.

Älskar dig A.
Älskar dig M.

En mycket entusiastisk Embla hjälper en mindre entusiastisk pappa att bygga en ny råttbursmöbel.

Äntligen har jag fått mitt tuffa plåtskåp :D

Tjenare där! Hälsar du på oss, vad trevligt, välkommen…

Plopp visar sig från bästa sidan…

Plopps tjocka mage skymmer blixten så inte Grim syns…

…så han får en egen bild - snygga Grimbergen!

Tja, det är jag som har de Gröna ögonen…

App, app, app…inte kaxa med mig…det är inte lönt…

Men snygg är jag, riktigt snygg om jag bara vill…